Henriette Arrland studerar till civilingenjör i ekosystemteknik på LTH, och under våren fördjupar hon sig i frågor om framtidens växtnäring genom sitt examensarbete kopplat till Livsmedelsakademins projekt KretsVäxt. Med ett växande intresse för hur vi kan skapa mer resurseffektiva och cirkulära matsystem undersöker hon hur näring från restflöden bättre kan tas tillvara i jordbruket. Genom att kombinera teori med praktik – bland annat i en fallstudie på Wrams Gunnarstorp – bidrar hennes arbete till ökad kunskap om hur vi kan minska beroendet av mineralgödsel och samtidigt stärka både miljö och beredskap. Vi ställde några frågor till Henriette om hennes väg in i projektet och vad hon undersöker i sitt examensarbete.
Hur hörde du talas om KretsVäxt?
Under året innan mitt exjobb läste jag en odlingskurs på folkhögskola och blev intresserad av vårt matsystem. Jag såg de miljöproblem som lantbrukssektorn bidrar till men också de möjligheter som finns: att vi kan lagra in mycket mer kol i jordbruksmarken och bli bättre på att cirkulera näring från restflöden.
När det var dags att hitta ämne för examensarbetet så var jag inställd på att skriva om gödsel. Det är en knäckfråga – för miljö och klimat, men också beredskap. KretsVäxt hittade jag när jag letade efter projekt som adresserar just detta. Livsmedelsakademin hjälpte mig få en överblick över vad som sker i Skåne inom cirkulär växtnäring. Som student är det väldigt kul att äntligen få kontakt med lokala projekt som sker här och nu. Det var tack vare Livsmedelsakademin som jag fick upp ögonen för Ekobalans lösning och Wrams Gunnarstorp.
Vad skriver du om i ditt examensarbete och varför?
Arbetstiteln är “Mot en ökad kväveeffektivitet: Potentialen för näringsbevattning med separerad biogödsel i Skåne”.
Bakgrunden är att vi idag är helt beroende av mineralgödsel. Det är inte bara energikrävande att producera utan medför också stora kväveförluster vid spridning. Samma sak gäller biogödselspridning. En aha-upplevelse jag haft gäller hur lite av det kväve som sprids som faktiskt kommer grödan till godo. Det blir kostsamt för både lantbrukaren och miljön i form av utsläpp till atmosfär och vatten.
I arbetet så undersöks ett näringsbevattningssystem, med näringsvatten baserad på separarerad biogödsel. Jag kombinerar en litteraturstudie av faktorer som avgör kväveeffektivitet med en fallstudie på Wrams Gunnarstorp, där tekniken används i stor skala. Jag gör också en regional potentialanalys för att uppskatta potentialen i hela Skåne: hur stor del av regionens kvävebehov skulle kunna täckas om fler biogasanläggningar och gårdar hade denna typ av system? Och hur beror detta på antaganden om kväveeffektivitet?
Varför intresserar det här området dig?
Det är väldigt spännande att näringsbevattningssystemet är i drift på en så stor gård. Jan Jönsson på Wrams har observerat goda resultat i praktiken. Gällande skörd men också jord och markbiologi. Jag tänker att det är väldigt viktigt. Och att systemet är lönsamt och fungerar för lantbrukaren i vardagen. Eftersom det inte finns så mycket dokumenterad data än så känns det superspännande att få vara med och dokumentera och kvantifiera nyttan av lösningen.
Henriette är även med i Livsmedelsakademins studentnätverk. Läs mer om det här.