Forskare efterlyser vetenskaplig grund i debatten om ultraprocessad mat

En man och en kvinna som presenterar framför en publik, samt en mingelbild

Begreppet ultraprocessad mat (UPF) används ofta i debatten om hälsa och livsmedel. Samtidigt ifrågasätter forskare hur vetenskapligt begreppet är och hur det används, eftersom det riskerar att skapa onödig oro. Vid en nätverksträff för Livsmedelsakademins medlemmar diskuterades vad begreppet innebär, vad forskningen säger om kopplingen till ohälsa och hur debatten påverkar konsumenter, företag och utvecklingen av framtidens livsmedel.

En slutsats från träffen var att begreppet ultraprocessad mat är svårt att använda entydigt. Klassificeringen bygger inte på hur många bearbetningssteg ett livsmedel har genomgått, utan exempelvis på vilka ingredienser och tillsatser det innehåller och var det producerats.  Samtidigt sätts ofta ett likhetstecken mellan ultraprocessad mat och ohälsa, trots att kategorin omfattar livsmedel med mycket olika näringsinnehåll.

Bearbetning är ofta nödvändig

Nästan all mat bearbetas på något sätt för att bli säker, hållbar, näringsrik eller möjlig att äta. Att pastörisera mjölk, koka havregryn till gröt eller koka grönsaker är exempel på processer som fyller en funktion. Bearbetning kan också vara avgörande för att utveckla växtbaserade alternativ, hybridprodukter och livsmedel som tar till vara restflöden.

– Bearbetning är inte automatiskt något negativt. Tvärtom behöver vi kunna förädla råvaror och använda nya tekniker för att ställa om till ett mer hållbart livsmedelssystem. En alltför förenklad debatt riskerar att bromsa innovationen och minska konsumenternas förtroende, säger Andreas Håkansson, professor på Lunds Tekniska Högskola.

Svepande definition kan skada folkhälsan

– När fullkornsbröd och chips – som båda är processade – kan beskrivas med samma övergripande begrepp, blir det tydligt att termen ultraprocessad mat inte ensam säger om ett livsmedel är hälsosamt eller ohälsosamt. Vi behöver tala mer om matens sammansättning, näringsvärde och plats i kosten, säger Susanne Bryngelsson, projektledare inom hållbar nutrition på RISE.

– Att begreppet ultraprocessad mat har fått så stor spridning beror bland annat på studier om en möjlig koppling till ohälsa. I debatten menar man ofta sällanmat, exempelvis läsk, godis och chips, men även charkuterier och färdigrätter när man pratar om ultraprocessad mat. Det är livsmedel som generellt innehåller mycket socker, salt eller mättat fett, och det finns redan kostråd för att begränsa intaget av dem. Däremot bör de flesta av oss öka intaget av fullkorn, till exempel genom fullkornsbröd. När begreppet används alltför svepande riskerar det därför att försvåra diskussionen om hälsosam mat och samtidigt försvåra livsmedelsindustrins arbete med att erbjuda innovativa hälsosamma livsmedel, säger Susanne Bryngelsson, RISE.

Debatten riskerar också att få ekonomiska konsekvenser. Enligt en enkät bland Livsmedelsföretagens medlemmar uppger 65 procent av de tillfrågade företagen att diskussionen om ultraprocessad mat har påverkat dem negativt. Resultatet visar att hur begreppet används och kommuniceras får konkreta följder för branschen.

Debatten riskerar också att få ekonomiska konsekvenser. Enligt en enkät bland Livsmedelsföretagens medlemmar uppger 65 procent av de tillfrågade företagen att diskussionen om ultraprocessad mat har påverkat dem negativt. Resultatet visar att hur begreppet används och kommuniceras får konkreta följder för branschen.

Forskningen behöver tolkas med försiktighet

Flera studier har visat samband mellan en hög konsumtion av livsmedel som klassificeras som ultraprocessade och sämre hälsa. De flesta studier baseras dock på observationsdata och självrapporterade matvanor, vilket begränsar möjligheten att dra säkra slutsatser om orsak och verkan. De fåtal kontrollerade studier som hittills har publicerats inom området har också uppenbara svagheter, och ger inget tydligt svar på .betydelsen av själva bearbetningen, bland annat eftersom de livsmedel som jämförs också har olika näringsinnehåll.

– Folkhälsoarbetet måste vila på robust vetenskapligt baserad kunskap. Därför behövs tydligare definitioner och bättre klassificeringsmetoder för livsmedel tillsammans med fler kontrollerade studier för att förstå hur olika livsmedel, utöver sitt näringsinnehåll, påverkar vår hälsa. Annars finns det en risk att både konsumentråd och framtida regler träffar fel, säger Elisabet Rytter expert inom forskning och nutrition, Livsmedelsföretagen.

Efterlyser gemensamma definitioner

På träffen presenterades också EU:s pågående arbete med två studier om hälsa samt social och miljömässig hållbarhet kopplat till ultraprocessade livsmedel. Arbetet kan få betydelse för hur livsmedel regleras och bedöms.

– EU kommissionen håller på att ta fram två studier om ultraprocessade livsmedel och dess koppling till hälsa respektive social och miljömässig hållbarhet. Arbetet präglas tyvärr inte av transparensoch dialog med, omvärlden, säger Elisabet Rytter på Livsmedelsföretagen. Hon uppmanar företag, forskare och andra berörda att lämna synpunkter på rapporterna när det blir möjligt.

Fakta: ultraprocessad mat

·  Begreppet används ofta med utgångspunkt i NOVA-systemet, som delar in livsmedel efter exampelvis, hur många ingredienser, huruvida tillsatser används och vad syftet med bearbetning är.

·  Kategorin kan omfatta produkter med mycket olika näringsinnehåll, exempelvis fullkornsbröd, smaksatt yoghurt, chips och leverpastej.

·  Industriell bearbetning och godkända tillsatser innebär inte i sig att ett livsmedel är ohälsosamt. Ett livsmedels hälsoeffekter avgörs av faktorer som dess innehåll av näringsämnen, andra ämnen och struktur. Processning kan påverka detta, på gott och ont. För att förstå hur processning påverkar ett livsmedels hälsoegenskaper behövs väl designade livsmedelsvetenskapliga studier, där begreppet ultraprocessat är allt för brett för att kunna tillämpas.