På FOODay, Livsmedelsakademins stora konferens för aktörer i matsystemet, provade vi något nytt. Det vi pratade om på scenen under dagen matades in i en AI-assistent, som i slutet av dagen sammanställde all input till ett gemensamt framtidsscenario. Alla talare fick dessutom komma med inspel kring vad de vill se i framtidens matsystem, samt vilka nya utmaningar de tror kommer dyka upp.
Scenariot är till för att väcka tankar och diskussioner och är inget facit på varken hur vi vill ha det eller hur vi tror att det kommer bli, men det är en möjlig framtid bland många och genom att lyfta blicken och titta framåt kan vi ställa oss frågan; vad kan vi göra idag för att styra mot den framtid vi vill ha?
Framtidsscenario från FOODay
Du vaknar en septembermorgon år 2040 och tittar i fickan – där finns all världens samlade kunskap om mat, tillgänglig på ett sätt som känns anpassat just för dig. Dagens meny i skolan, restaurangen och hemmet bygger på svenska råvaror, odlade och förädlade i ett system där nästan inga restflöden längre går till spillo. Det som tidigare betraktades som avfall är nu självklara resurser.
Lantbrukarna du möter lever på sitt arbete – tack vare långsiktiga avtal, offentlig sektor som föregår med gott exempel och en bredare förståelse för värdet av svensk primärproduktion. Transporterna har minskat, svinnet likaså, eftersom hela fältets variation tas till vara.
Du ser en bransch som blivit attraktiv, både för unga och för dem som en gång stod utanför arbetsmarknaden. Företag har tagit rollen som integrationsmotorer, och AI används som verktyg för att underlätta – men maten äter du fortfarande helst med en vän, inte med en robot.
Klimatförändringarna har gjort det svenska matsystemet mer sårbart, men också mer beredskapsträget. Krig och konflikter i omvärlden har påmint oss om värdet av egen försörjning och robusta kedjor. Därför är soja- och fiskmjölsfria foder, proteiner från havet och bioteknikens nya ingredienser viktiga byggstenar. Samtidigt pågår ständiga diskussioner om vad som egentligen är hälsosamt för våra kroppar – efter decennier av ultraprocessade experiment har vi återvänt till rena ingredienser med känt ursprung.
Folkhälsan ser annorlunda ut: fetman har till viss del ersatts av psykisk ohälsa som vår största utmaning. Men maten är också ett verktyg för välbefinnande – du kan faktiskt äta dig friskare än du är idag, om du lyssnar både på din kropp och på den kunskap som finns.
Och det svenska smörgåsbordet? Det är fortfarande här, men fyllt med nya råvaror, nya idéer och ett nytt självförtroende – en export lika självklar som musik eller design.
När du blickar tillbaka inser du att vi förverkligat utvecklingskraften i matsystemet – och att det är just den som gett Sverige styrka, attraktivitet och framtidstro.