Hur kan en invasiv art bli en resurs för både livsmedels- och materialsektorn? Det var utgångspunkten när forskare, studenter och projektpartners samlades för att visa resultat från utvecklingsarbeten kring invasiva stillahavsostron.
Genom projektet EcoOyster och samarbeten mellan Malmö universitet, Cirkulära Utvecklingshubben 2.0, Axfoundation och IVL lyftes ostronens potential fram ur ett cirkulärt perspektiv – där restströmmar ses som värdefulla resurser snarare än avfall. Arbetet omfattar hela värdekedjan, från hållbar skörd och hantering till utveckling av nya material och livsmedel.
– Som projektledare för Cirkulär utvecklingshubb är det väldigt kul att se hur en hel kedja av aktörer gått från tanke till handling på ett såhär konkret vis, säger Samir Halimanovic, IUC Syd.
Under våren har produktdesignstudenter vid Malmö universitet utforskat hur ostronskalens mineralstruktur, kitin och protein kan användas som grund för nya biomaterial. Resultatet presenterades i utställningen ”10 veckor och 10 material”, där besökare kunde ta del av prototyper som spänner från keramer och biobaserad betong till flexibla, läderliknande kompositer.
– Studenterna fick en extra utmaning i att även hålla själva labb- och designprocessen så cirkulär, resurssnål och biobaserad som möjligt. Det var en fröjd att se hur engagerade de är för innovativ hållbarhet! Säger Charlotte Asbjørn Sörensen, Malmö universitet.
Utställningen illustrerade hur innovation, samverkan och industriell symbios kan bidra till att omvandla ekologiska utmaningar till nya möjligheter. Genom att tänka cirkulärt och ta tillvara resurser i hela värdekedjan öppnas vägar mot mer resurseffektiva och robusta material- och matsystem.
– Jag är så imponerad av bredden i utställningen! Det här är ett ypperligt sätt att lyfta fram potentialen i matsystemets restflöden. Vi ska först och främst se till att så stor del som möjligt av råvarorna blir människomat, men utöver det finns det enorm potential att hämta komponenter för framtidens material, utan att för den delen ta bort möjligheten att utvinna näring och energi av det som blir kvar, säger Emma Rydström, Livsmedelsakademin.