Sara Ekman läser YH-utbildningen Verksamhetsutvekling Blå livsmedel och har en av sina praktikperioder hos oss på Livsmedelsakademin. Hon har besökt företaget Omega Fish i Malmö:
“Det första jag gör på morgonen är att titta på fisken”, säger Markus Holmberg. En av 16 delägare på Omega Fish i Östra hamnen i Malmö. “Reagerar de snabbt när jag närmar mig? Rör de sig som de brukar?” I en landbaserad rödingodling avslöjar beteendet nästan allt. Här är det inte bara teknik som avgör – det är samspelet mellan kemi, biologi, vatten och daglig uppmärksamhet.
Ett långsamt system i kallt vatten
I anläggningen hålls vattnet kring 10–11 grader. Det är vad rödingen kräver, men det gör också att allt går långsammare. Särskilt i biofiltret, hjärtat i systemet, där bakterier bryter ner fiskens avfall. Men i kallt vatten tar det tid innan bakterierna etablerar sig. Under tiden gäller det att ha kontroll. För när balansen rubbas märks det snabbt.
Vattnet – både resurs och risk
Allt börjar med vattnet. Här används kommunalt vatten, vilket i grunden är en trygg källa men inte utan problem. Vattnet desinficeras med klor eller kloramin. Klor kan luftas bort. Kloramin är svårare. Alternativet hade varit grundvatten. Det är kallare och mer stabilt, men med andra osäkerheter.
När tekniken fallerar
Recirkulerande system bygger på kontroll. Vattnet går i ett slutet kretslopp: från tankarna, genom filter och biofilter, vidare till syresättning och tillbaka igen. Men vad händer när något bryter flödet? En morgon i början av juni inträffade det som inte får hända. Ett stopp i systemet gjorde att vattennivåerna förändrades. Till slut nådde inte vattnet upp till syresättningen. “Det var fisk över hela golvet”, berättar Markus. Efteråt byggdes systemet om. Större marginaler, fler säkerhetslösningar, bättre redundans.
Data i kurvor – men blicken först
Idag följs anläggningen upp med digitala system. Men siffrorna berättar inte allt. “Du ser direkt på fisken om något är fel”, säger Markus. Det är samspelet mellan data och erfarenhet som avgör. Kurvorna visar trender över tid men det är i mötet med fisken som problemen först blir synliga.
En balans mellan täthet och beteende
Röding kan odlas relativt tätt, men bara så länge vattenkvaliteten är hög. För få individer kan leda till revirbeteende. För många kan ge skador. Storleken på fiskarna i samma tank spelar roll. “Har du stora skillnader trycker de större undan de mindre”, berättar Markus. “I vissa fall uppstår rena skador på fenor och hud då inte på grund av sjukdom, utan av trängsel och konkurrens.”
Regler, ansvar och gråzoner
Utanför tankarna finns en annan typ av komplexitet: regelverken. Processvatten, utsläpp, djurhållning och avfall, allt omfattas av krav från olika myndigheter. Samtidigt upplevs ansvarsfördelningen som otydlig. Det finns en tendens till att skickas runt mellan olika instanser. Nya regler kring exempelvis hantering av fisk vid flytt ställer ytterligare krav. I praktiken försöker man minimera hantering genom att låta fisken röra sig med vatten, via pumpar eller hävert.
Målet: rätt fisk, inte bara mer fisk
Trots teknik, regler och risker är målet tydligt, en bra produkt. En röding på 7–8 hekto, som ger en filé på runt 170–200 gram, ses som optimal. Det är den storlek marknaden efterfrågar. Och efterfrågan finns. Intresset från uppköpare är stort, större än vad produktionen i dagsläget kan möta.
En framtid i kretslopp
Efterfrågan på odlad röding bedöms vara stor, särskilt i södra Sverige med närhet till stora konsumentmarknader. Samtidigt är etablering och drift av RAS-anläggningar kapitalkrävande och kunskapsintensiva. Landbaserad fiskodling beskrivs ofta som en del av framtidens livsmedelssystem. Här finns kontroll över produktionen, möjlighet att minska miljöpåverkan och närhet till konsumenterna. Men vägen dit är långt ifrån enkel. Det handlar om teknik som måste fungera dygnet runt, vatten som måste vara rätt i varje ögonblick och fiskar som direkt visar när något inte stämmer. Trots utmaningarna pekar mycket på att landbaserad fiskodling kommer att spela en viktig roll i framtidens livsmedelssystem inte minst som ett sätt att producera protein med hög kontroll, minskad miljöpåverkan och närhet till marknaden.
