Livsmedelssystemet står för ungefär en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen och matsvinnet svarar för cirka en tiondel av detta. En tredjedel av den mat som produceras når aldrig våra munnar. Så kan vi ju inte fortsätta, eller hur? Botildenborg i Malmö, använder mat och odling som kraftfulla hållbarhetsverktyg och bjöd tidigare i höst in till en späckad matsvinnskonferens som Livsmedelsakademins Lisa Bacharach besökte.
Halverad mängd matsvinn 2030?
Rosa Hellman, doktorand vid SLU, sammanfattade vad matsvinn är, varför det uppstår och vilka åtgärder som kan minska det. Hennes forskning fokuserar på förebyggande insatser i butik och hos konsumenter och på att utvärdera hur effektiva olika metoder är.
På Livsmedelsakademin och inom ramen för projektet Cirkulär utvecklingshubb för livsmedel fokuserar vi till stor del på restflöden inom själva livsmedelsindustrin, men det tar oss bara halvvägs. Hushållen står för 48 procent av matavfallet, av detta slängs 24 procent i vasken och 20 procent är fullt ätbart.
FN:s mål i Agenda 2030 är att halvera matsvinnet i hela livsmedelskedjan till år 2030. Lösningen på problemet är inte universell, olika typer av matsvinn och restflöden behöver olika typer av lösningar. För att lyckas med det behöver vi ha stenkoll på varför och hur svinnet uppstår.
Matmissionen är en väg för företag att minska sitt matsvinn
Maria Kratz Larsen, butikschef på Matmissionen och Edith Salminen, matpartneransvarig Skåne Stadsmission, presenterade konceptet bakom Matmissionen och varför den behövs.
”Vi kämpar för de som kämpar!”
De berättade hur företag kan skänka mat som blivit över och att det är ett konkret sätt för företag att minska matsvinnet och samtidigt stödja människor som lever i hemlöshet och utsatthet. Verksamheten kombinerar miljönytta med socialt stöd och tar i år emot 1 700 ton mat.
Från svinn till måltid med Gott Liv
Johanna Dahlsjö från Gott Liv berättade om hur de tar till vara på matsvinn från lokala butiker och lagar måltider till behövande. Mellan september 2023 och juni 2024 serverades 10 000 portioner varm mat.
”Kärnan är att hitta små, lokala samarbeten.”
Svinnbruket
Ala Mirza från Svinnbruket berättade om initiativet där privatpersoner ger mat nytt liv i sina egna bostadsområden. Det bygger på direkt samverkan mellan enskilda butiker och privatpersoner som i sin tur organiserar sig via till exempel chattgrupper och ser till att maten kommer till maximal nytta. Målet är att minska matsvinn genom att skapa gemenskap och visa att maten har ett värde. Hon berättade även om det fantastiska projektet ”Från källare till kök” som förvandlar outnyttjade källare till odlingsplatser och sociala mötespunkter. Du kan läsa mer om när Livsmedelsakademin besökte ”Från källare till kök” HÄR.
Folkets skafferi
Mohamed Hassan och Abd-Allah Al-Alem från Folkets Skafferi, en ideell välgörenhetsorganisation som driver en gratis matbank i Malmö. De hämtar matsvinn från affärer, kaféer och restauranger, delar upp det och fördelar det till personer i behov. Deras arbete illustrerar hur matsvinn kan omfördelas solidarisk förbrukning i praktiken. I Sverige slängs mer än en miljon ton mat årligen genom hela värdekedjan samtidigt som omkring 500 000 personer lever på existensminimum. Folkets Skafferi visar hur miljöarbete och social hållbarhet kan gå hand i hand och göra verklig skillnad både för människor och miljö.
Svinnsmarta skolmåltider
Skolmåltidens roll togs upp av Anna-Lena Svensson, måltidschef och Annemi Svärd, kock från Skurups kommun som tillsammans med Fredrik Westman, medgrundare av Sensative pratade om hur man kan mäta, minska och jobba med matsvinn i skolmiljö. De pratade om hur svinnet är så mycket mer än bara det barnen slänger. Matsvinn uppstår i alla led, inte bara på den uppenbara platsen i matsalen där barnen skrapar av tallriken. Skolköken behöver se och räkna in även det svinn som inte är lika uppenbart. Ett enkelt exempel att minska matsvinnet är att i förväg planera menyn så att rester kan återanvändas i en annan rätt, till exempel att servera köttfärssås veckan före lasagne. Sensative har utvecklat en webbplattform för att arbeta med klimat, matsvinn och kommunikation som kan användas i undervisning.
Förändring kräver verklig samverkan
Konferensen innehöll även en kompostvandring i Botildenborgs fina odlingsträdgårdar, lunch på grönsaker från den egna odlingen och dialog kring hur samverkan kan minska matsvinn. Det blev tydligt under dagen att verklig förändring kräver att många gör något, samtidigt och på flera nivåer. När alla, från hushåll och skolor till företag och organisationer, drar åt samma håll händer det saker.
Att Botildenborg samlade alla dessa svinnproffs skapade nya kontaktytor, gav inspiration och är ett klockrent exempel på #CirkuLärdom. När vi väljer att dela våra lärdomar med varandra bidrar vi till omställningen till ett hållbart matsystem.
Vill du prata mer om svinn och restflöden i livsmedelsindustrin? Kontakta gärna Emma Rydström som är fokusområdesansvarig för Hållbart och cirkulärt matsystem här på Livsmedelsakademin.
