KretsVäxts önskvärda framtidsscenario: Från avfall till resurs

I projektet KretsVäxt har en del av arbetet varit att ta fram en gemensam målbild för alla i systemet runt cirkulär växtnäring att samlas kring. En gemensam riktning gör det enklare att se vad vi behöver göra idag för att nå dit vi vill imorgon. Tillsammans har aktörer i hela kedjan kommit med inspel, och nedan kan du ta del av resultatet.

Från avfall till resurs

När jag tänker tillbaka på hur det var för 20 år sedan blir jag nästan förvånad över hur mycket växtnäring som gick till spillo. De flesta av oss hanterade resurserna i avloppsvatten, rötrester och gödsel som avfall – och köpte in dyrt mineralgödsel istället. Idag, år 2040, gör vi precis tvärtom. I princip all näring tas tillvara och cirkulerar i systemet.

På min gård är vi till exempel en del av ett lokalt kretslopp. Mina överblivna grödor och växtrester skickas till biogasanläggningen där de blir energi, och restprodukten kommer tillbaka till oss som stabil växtnäring. Vi samarbetar också med kommunen, som på ett säkert sätt tar tillvara på näring ur avloppsvattnet. Det som förr var ett problem och kostade pengar att bli av med har nu blivit en resurs – och en inkomstkälla.

Idag finns olika typer av växtnäring, beroende på var i kretsloppet den kommer ifrån – flytande, fast, lokal eller regional. Vi vet exakt vad den innehåller och hur den fungerar, oavsett var den kommer ifrån. Det ger både trygghet och precision i odlingen. En del stannar på gården, annat skickas till grannar eller till större system. Vi har lärt oss att lagra, transportera och använda växtnäringen smart, så att den kommer till störst nytta.

Jorden mår bättre nu, när näringen används effektivt. Marken har fått nytt liv. Vi ser det på maskarna och på grödorna. Även vattnet påverkas, nu när näringsläckaget har minskat rejält. Och detta märker till och med gemene man. De kan bada i sina sjöar igen, nu när vattnet är klart och friskt, och inte längre påverkat av övergödning. Det verkar som att folk mer och mer förstår hur allt hänger ihop, och det har också blivit lättare att välja mat som producerats med cirkulära resurser tack vare tydliga märkningar.

Det fina är att vi inte står själva längre. Lantbrukare, kommuner, industrier och forskare jobbar åt samma håll. Reglerna har ändrats så att det faktiskt lönar sig att tänka cirkulärt. Det har gjort allt mycket enklare.

Det är som att resten av samhället äntligen har fått upp ögonen för primärproduktionens värde och potential, men också våra utmaningar – som vi nu löser tillsammans. Från att ha varit ett bristyrke, med flera lantbruk som lades ner dagligen, är det nu plötsligt hett att vara bonde! Det hänger såklart ihop med den ökade lönsamheten och att det har blivit lite av en tech-bransch – även om fötterna fortfarande är kvar i leran. Men jag tror också att det handlar om något djupare. Att man har insett hur meningsfullt det är att med sina egna händer, inta bara odla mat, utan också odla en bättre framtid.

Vi lärde oss mycket under 2020-talets kriser. Då insåg vi hur sårbara vi var. Men vi agerade i tid. Då var växtnäring något jag köpte – nu är det något jag skapar. Vi är inte längre beroende av importerat gödsel eller fossila bränslen. Vi producerar vår egen näring, lokalt och hållbart. Det gör oss både starkare och tryggare.

Alla bilder är AI-genererade.