Klimatförändringar, befolkningstillväxt, urbanisering och minskade ytor med odlingsbar mark ökar behovet av alternativa och hållbara lösningar för att producera mat i framtiden. När mat kan produceras nära människor, året runt och i olika typer av miljöer ökar systemresiliensen och samhället blir bättre rustat att hantera kriser och snabba växlingar i omvärlden.
Tekniken som möjliggörare för stad och land
Urban matproduktion och stadsodling kan aldrig ersätta den livsnödvändig primärproduktionen på stora arealer och förädlingen av livsmedel på industriell nivå, men med hjälp av ny teknik, AI och automatisering kan odling ske på nya platser och övervakas på nya sätt.
Tekniken kan ge ökad koll på tillväxt, optimera bevattning, precisera näringstillförsel och maximera skördar. Med hjälp av urbana och industriella symbioser kan både odling och förädling kombineras med stadens system och existerande restströmmar av energi, vatten, värme och material. Detta syns i allt från nya innovativa produkter till enorma vertikal-, tak- och inomhusodlingar. Även i det lilla formatet, som uppkopplade balkongodlingar du själv kan styra via en vanlig app i din telefon.
Genom food tech, återbruk av infrastruktur och nya samarbeten suddas gränserna ut mellan konsument, stad och producent. Det som nyligen kändes som visioner kring urban, lokal och hållbar livsmedelsproduktion är redan verklighet på många håll.
Kraftig intresseökning – visst vill vi odla i staden!
Samtidigt som teknik och digitalisering gör stora delar av vardagen virituell och global, är det många som söker IRL-upplevelser. I en studie gjord av Fritidsodlingens riksorganisation tillsammans med Novus syns de senaste åren ett ökat intresse för odling, och många vill odla ätbart – inte bara som hobby utan också för att må bra och ha en närmare relation till sin mat.
På Livsmedel i Fokus Trendkoll nu i dagarna lyfte Johanna Göransson från Ungdomsbarometern att Generation Alpha (födda tidigt 2010-tal och framåt) går mot mera analoga upplevelser och social gemenskap. Stadsodling är i allra högsta grad ett exempel på just detta.
5 områden att spana in
En del lösningar är nyare och annat har alltid funnits i någon form men utvecklas med samtidens risker och möjligheter. Genom att göra nedslag globalt kan vi följa utvecklingen och se vilka lösningar som redan fungerar, inspireras och snabbare omsätta kunskap till lokal handling. Här är fem områden att hålla ögonen på inom den urbana matproduktionen:
1. Städernas byggnader blir en del av matsystemet
Det finns många exempel på hur storstadens tak utvecklas till kommersiella jordbruk. I Paris producerar Nature Urbaine grönsaker på Europas största takodling och Brooklyn Grange i New York försörjer restauranger och marknader direkt från stadens tak
2. Urban matproduktion integrerats i fastighetsutveckling och ökar byggnaders attraktionskraft
I Hong Kong på 300 meters höjd finns den tjusiga takodlingen The Loop. Den blygsamma skörden skänks till lokal välgörenhet och själva odlingen är mer en statusmarkör och varumärkesåtgärd än faktisk livsmedelsproduktion. Men, när alternativen kunde varit en lyxpool, en golfbana eller roof top bar är det en härlig signal att de väljer att anlägga en tipptopp odlingslott. I Montreal bygger Lufa Farms kommersiella växthus ovanpå industri- och handelsfastigheter och matproduktionen blir en del av fastigheternas värdeerbjudande.
3. Vertikalodling när markyta saknas eller vädret är kargt
Food tech och kreativ infrastruktur möjliggör urban matproduktion på höjden. I Singapore är Sky Greens bara är ett av många spektakulära exempel. Här kryllar det av exempel på högteknologisk vertikal odling då markytan redan är överanvänd och landet inte erbjuder tillräckliga odlingsarealer. Att använda husfasader och stadens luftrum för odling är en del av Singapores strategiska strävan att minska den utsatthet som kommer med ett kraftigt beroende av importerade råvaror. Även här i Sverige pågår mänder av initiativ, ett exempel är avtalet mellan Greenfood och foodtechbolaget Agtira som utvecklar vertikalodlingar tillsammans. Målet är att tillgodose en växande efterfrågan på hållbar, närproducerad mat från söder till norr, både under sommaren och vintern.
4. Övergiven infrastruktur under jord återbrukas för matproduktion
Att odla i underjorden är inte något post-apokalyptiskt fantasiscenaro, tvärt om! Det finns många exempel på hur underjordiska miljöer tas i bruk för livsmedelsproduktion, även här i vår närhet. I Malmö samverkar Botildenborg och MKB i projektet Från källare till kök där boende möts, utbildas och odlar grönsaker i tidigare obrukade källarlokaler. I London odlar Growing Underground sallad och örter i före detta skyddsrum från andra världskriget.
5. Odlingsviljan frodas
Gränsen mellan konsument, producent och stad suddas ut i Seattle där ett invånarinitiativ omdefinierat stadsrummet från konsumtion till produktion. Tillsammans har de skapat Beacon Food Forest där mottot är ”Public food on public land”.
Vi vill inte bara vara matkonsumenter, den ökade odlingsvilja omvandlar även stadsbor till producenter – framtidens matprosumenter. Homecrop, som för ett par år sedan var ett litet start-up-företag i Hyderabad, har nu vuxit och säljer anpassad utrustning och rådgivning för att möjliggöra små stads- och takodlingar med smart utformning och optimerad bevattning.
Alla de fina bilderna är hämtade via de angivna länkarna i artikeln.