Nyligen bjöd Region Kalmar in till Nätverksträff Livsmedelsberedskap, där aktörer samlades för att dela kunskap, erfarenheter och perspektiv på hur den inhemska livsmedelsberedskapen kan stärkas. Region Kalmar bjöd in Livsmedelsakademin som talare efter att ha tagit del av vår medverkan på MAT i Växjö och föreläsningen om Värvningskontoret 2035. Syftet var att bidra med ett bredare perspektiv på beredskap där även folkhälsa och matvanor ses som centrala delar.
Regional livsmedelsstrategi och sårbarheter
Anna-Carin Pålsson från Livsmedelsutveckling Sydost inledde dagen med att berätta om arbetet med att uppdatera den regionala livsmedelsstrategin, ett uppdrag som IUC ansvarar för. Strategin förhåller sig till den nationella livsmedelsstrategin och har tagits fram genom rådslag och dialogmöten. En SWOT-analys visar bland annat att länets beroende av insatsvaror är en tydlig sårbarhet som påverkar krisberedskapen negativt. Ett remissförslag väntas i februari och strategin ska därefter förankras politiskt.
Offentlig upphandling som verktyg för beredskap
Monica Sihlén från Upphandlingsmyndigheten belyste hur offentlig upphandling behöver användas mer strategiskt för att möta dagens komplexa samhällsutmaningar. Ett nytt inriktningsmål i den nationella upphandlingsstrategin är god försörjningstrygghet och beredskap i de offentliga affärerna. Kontinuitetshantering lyftes som en central utgångspunkt och vikten av att krisberedskapsansvariga involveras tidigt i upphandlingsprocessen betonades.
Mat härifrån – vardagsmat som fungerar i kris
Ylva Gustafsson från Länsstyrelsen Värmland presenterade samverkansprojektet Mat härifrån, som genomfördes 2021–2022. Ett väldigt inspirerande projektet som tog fram en definition av kriskost och en bruttolista över livsmedel med lång hållbarhet, svensk råvara och förädling i Sverige. Utmaningen blev att skapa fungerande recept och varma måltider enbart baserat på dessa livsmedel med rätter som kan användas både i hushåll och offentliga kök. En viktig utgångspunkt var att maten ska ingå i ett omsättningslager och användas i vardagen, för att undvika matsvinn. Scenariot byggde på att samhället fungerade till 50 procent i funktion eller tid.
Folkhälsa som en del av beredskapen
Livsmedelsakademins Kristina Glantz introducerade ett perspektiv på beredskap som kopplar samman livsmedel, offentliga måltider och folkhälsa. Genom framtidsprototypen Värvningskontoret 2035 synliggjordes hur ohälsosamma matvanor kan påverka samhällets förmåga i kris och ytterst försvarsförmågan. Prototypen utspelar sig i ett framtida militärt rekryteringskontor där unga människor bedöms olämpliga för tjänstgöring på grund av kostrelaterade hälsoproblem. Perspektivet gav en ny dimension till diskussionen om livsmedelsberedskap. Som Försvarsmaktens generalläkare Clas Ivgren uttryckte det: militär verksamhet handlar i slutändan om fysisk förmåga och uthållighet.
Minskad matsvinn – stärkt beredskap
Mats Hallgren från Region Kalmar presenterade ett pågående projekt som kombinerar minskat matsvinn med uppbyggnad av beredskapslager. Maten som annars skulle slängas tas tillvara genom konservering eller frystorkning, där konservering är huvudspåret. På så sätt kan regionen bygga omsättningslager med mat som redan är upphandlad och tillagad, till låg kostnad och med lång hållbarhet.
Dagen avslutades med gemensamma diskussioner om nulägets största utmaningar, hur aktörerna kan stärka varandra och hur samverkan kan utvecklas framåt!
För Livsmedelsakademin är deltagande i regionala och nationella nätverk som detta mycket värdefullt. Det ger möjlighet att knyta kontakter, sprida kunskap om det arbete vi driver och samtidigt bidra med inspel baserade på våra erfarenheter från forskning, utvecklingsprojekt och samverkan.
Genom att möta aktörer från offentlig sektor, näringsliv och akademi fungerar vi som en katalysator som bygger broar och skapar nya kopplingar i matsystemet. Att ta del av varandras erfarenheter är avgörande för att kunna bygga vidare på befintligt arbete i stället för att börja om från början. På så sätt stärker vi inte bara vår egen organisation, utan bidrar tillsammans till att bygga ett starkt, robust och resilient Sverige.