Livsmedelsnäringen kan bli mer attraktiv och kompetensförsörjningen säkras om medarbetare får möjlighet att röra sig mellan jobb, yrke eller sektorer. Företag och stödaktörer behöver arbeta för att underlätta ökad rörlighet. Detta var slutsatsen för den rapport som Magnus Andersson på MAU tagit fram för SALT-projektet.
Rapporten lyfter arbetskraftens rörlighet som en avgörande faktor för livsmedelsbranschens framtid, och rekommenderar följande:
· Satsa på utbildning och utveckling av generella och branschspecifika kompetenser.
· Skapa tydliga karriärvägar och möjligheter till vidareutbildning inom branschen.
· Stärk samarbetet mellan företag, utbildningsaktörer och stödsystem för att underlätta rörlighet och kompetensutbyte.
· Lyft fram branschens roll för samhällsberedskap och hållbarhet i kommunikationen, för att attrahera nya medarbetare.
Rekommendationerna bygger bland annat på följande insikter:
· Frivillig rörlighet – när människor själva byter till bättre jobb – driver produktivitet och innovation. Ofrivillig rörlighet, som uppsägningar, har däremot ofta negativa effekter.
· Livslångt lärande och överförbara kompetenser (t.ex. problemlösning, digitala färdigheter, samarbete) är avgörande för att kunna växla mellan olika roller och delar av branschen.
· Intern rörlighet inom livsmedelskedjan stärker branschens motståndskraft. Under pandemin kunde personal snabbt omplaceras mellan restaurang, handel och industri – en framgångsfaktor för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner.
· Kompetensutmaningar kvarstår, med brist på personal, beroende av säsongsarbetare och behov av att attrahera unga och nya grupper till branschen.
Rapporten presenterades i Eslöv i november månad. Det är den andra av tre rapporter som Magnus Andersson ska ta fram inom projektet SALT. Projektet har som mål att bidra till ökad kompetensförsörjning i livsmedelsbranschen.