Photo by Franco Antonio Giovanella on Unsplash
Under de senaste månaderna har flera initiativ presenterats som tydligt knyter an till projektets frågeställningar: hur vi kan minska förluster, använda fler råvaruflöden som livsmedel, stärka odlingens motståndskraft och utveckla nya produkter från restströmmar. Nedan har vi samlat några av sommarens mest intressanta spaningar.
Jordens mikroorganismer kan bli ett nytt odlingsverktyg
Vilken roll kan biologiska odlingsmetoder och jordhälsa spela för att minska variation, kvalitetsproblem och förluster?
En studie som presenterades den 16 juni 2026 visar att två naturligt förekommande jordbakterier, Pseudomonas protegens och Pseudomonas simiae, kan påverka potatisens utveckling. I växthusförsök gav bakteriebehandlingen tidigare knölbildning, och kombinationen av bakterier gav i flera fall starkare effekter än bakterierna var för sig. Behandlingen påverkade dessutom gener kopplade till växtens försvar mot stress och sjukdomar samt egenskaper som stärkelse- och C-vitaminhalt. Effekterna skilde sig mellan sorterna Mandel och Désirée, och forskarna vill nu undersöka hur bakteriekombinationerna fungerar under verkliga odlingsförhållanden. Läs mer här.
Matsvinn i offentliga kök och skolor
Under sensommaren och hösten 2026 genomför Livsmedelsverket en omfattande nationell insamling av matsvinnsdata i landets kommuner. Potatis, som traditionellt är en av de komponenter det slängs mest av i skolkök och på äldreboenden (både som serverings- och tallrikssvinn), står i fokus för de nya mätningarna. Syftet är att följa upp den nationella handlingsplanen ”Fler gör mer” och se hur förändrade serveringsrutiner (som att eleverna själva tar färre potatisar åt gången) har gett resultat. Läs mer här.
Mer motståndskraftiga sorter ska minska skördevariationerna
SLU uppdaterade i juli 2026 informationen om forskningsprojektet Motståndskraftig potatis. Projektet ska bidra till minskat behov av bland annat bevattning och sjukdomsbekämpning samt minska variationen mellan skördar. Forskningen utgår från en tidigare identifierad gen, kallad Parakletos. När genen tas bort med gensax har potatisplantans generella motståndskraft ökat. Projektet ska validera mekanismen genom upprepade fältförsök med olika genredigerade potatissorter på platser med varierande vattentillgång och biologiska påfrestningar. I projektet medverkar bland andra SLU, Lantmännen, Potatisodlarna, Hushållningssällskapet och Orkla. Läs mer här.
Potatisjuice blir biobaserade kemikalier i Europas första fullskaliga anläggning
Det tydligaste internationella exemplet är det europeiska projektet PACE, Potato Juice to Fatty Acids for New Bio-based Value Chains in Europe. Initiativet lanserades i juni 2026 och uppmärksammades i juli. En del av Royal Avebes befintliga stärkelseanläggning i Nederländerna byggs om till en fullskalig bioraffinaderimiljö där potatisjuice, en sidoström från stärkelseproduktionen, ska omvandlas till medellånga fettsyror med hjälp av avancerad fermentering och mikrobiell bearbetning. Fettsyrorna kan användas inom bland annat specialkemikalier, livsmedelstillsatser, djurnutrition samt personlig vård och hemvård. Läs mer här.