Våren markerar starten på ett nytt potatisår i Sverige. I stora delar av landet, framför allt i södra Sverige, börjar sättningen nu avslutas, medan den i mellersta och norra delarna som i Dalarna och norrut pågår eller precis har inletts. På utvalda platser har årets första svenska färskpotatis redan skördats. Potatisens resa från jord till bord har därmed börjat ännu en gång.
Årets första färskpotatis
Den 28 april genomfördes årets officiella premiär för svensk frilandsodlad färskpotatis i Torekov. Då sattes spaden i jorden för årets första skörd, och redan dagen efter nådde de allra första knölarna till bland annat utvalda butiker runt om i landet. Efter en gynnsam vår med goda odlingsförhållanden har årets färskpotatis utvecklats väl. De första volymerna är dock mycket begränsade, vilket gör färskpotatisen till en exklusiv primör i säsongens inledning.
Den senaste preliminära statistiken från Jordbruksverket (referensår 2025) visar på en mycket stark utveckling för svensk potatisodling, både vad gäller areal och skörd, en viktig utgångspunkt inför odlingssäsongen 2026.
Matpotatis
Totalskörden av matpotatis 2025 uppgick till 546 800 ton, en ökning med 15 % jämfört med 2024. Den odlade arealen matpotatis ökade till 15 540 hektar, motsvarande +7 %. Hektarskörden var 35 190 kg per hektar, den näst högsta som uppmätts sedan statistiken började föras. Av den totala matpotatisskörden utgjorde färskpotatis cirka 42 600 ton, motsvarande 8 %. Fyra län – Skåne, Halland, Östergötland och Västra Götaland – står tillsammans för omkring 80 % av Sveriges totala matpotatisproduktion.
Stärkelsepotatis – rekordnivåer
Produktionen av potatis för stärkelse visar en särskilt tydlig uppåttrend. Den totala stärkelsepotatisskörden 2025 uppgick till 459 300 ton, vilket är den största skörden på över 40 år. Den odlade arealen ökade till 10 540 hektar, där är även utsädesodling inkluderad, en uppgång med 16 % jämfört med 2024. Skåne, Blekinge och Kalmar län dominerar produktionen. Inför odlingssäsongen 2026 rapporteras ytterligare ökningar, inte minst genom att Lyckeby har kontrakterat större arealer med målet att producera omkring 30 % mer stärkelse än föregående år. Flera odlare vittnar också om att potatisodlingen ökar inom flera segment.
Mer potatis – men vad händer med råvaran?
Sammantaget visar statistiken att mer potatis än på länge odlas och skördas i Sverige. Samtidigt vet vi att alla knölar inte når konsumenten som livsmedel. Förluster uppstår i flera led redan på fältet, vid skörd och lagring, i sortering och packeri samt i vidareförädling och upphandling. Det är också viktigt att notera att den officiella skördestatistiken inte tar hänsyn till lagringsförluster, vilket innebär att den faktiska mängden potatis som når tallriken är lägre än den bärgade skörden.
Potatis 360 – från siffror till handling
I projektet Potatis 360 – Från jord till bord utan spill följer vi potatisens resa genom hela värdekedjan. Med utgångspunkt i odling, industriell förädling och offentlig upphandling arbetar vi tillsammans med odlare, industri, kommuner och akademi för att:
- identifiera var och varför livsmedelsförluster uppstår
- synliggöra potentialen i potatisens restströmmar
- utveckla konkreta lösningar och en branschförankrad agenda för minskade förluster och ökad resiliens i det svenska livsmedelssystemet
- När potatisen nu ligger i jorden runt om i landet påbörjas inte bara en ny odlingssäsong utan också ett gemensamt arbete för att ta bättre vara på en av våra mest betydelsefulla livsmedelsråvaror.
Läs mer om vårt projekt Potatis 360 HÄR!
