Den 26 november deltog KretsVäxt i SLU Partnerskap Alnarps workshop “Kolinlagring i åkermark”, en dag som samlade lantbrukare, rådgivare, forskare och representanter från Lunds och Lomma kommuner. För oss i projektet är det viktigt att vara på plats i sammanhang där vi får lyssna, förstå och fånga upp perspektiv som stärker det skånska lantbruket och bidrar till en hållbar och resilient livsmedelsproduktion.
Att kommunerna också är aktiva i dessa processer är väldigt roligt, det är just när flera led möts som forskning, offentliga aktörer och lantbruk och viktiga insikter och nya samarbeten kan uppstå.
Lunds kommun presenterade sitt pågående klimatarbete under workshopen, vilket blev ett värdefullt inslag. Att kommun, akademi och lantbruk möts i samma rum och inte arbetar i isolerade ”öar” är helt avgörande för att kunna utveckla hållbara mark och näringssystem i regionen.
Kommunen lyfte sina beslutade mål: att Lund år 2030 ska vara en klimatneutral och fossilbränslefri kommun som samtidigt är anpassad till ett klimat i förändring.
Utgångspunkten är att fossila bränslen ska fasas ut och att alla återstående utsläpp ska minimeras. De utsläpp som inte kan undvikas ska istället hanteras genom ökade kolsänkor inom kommunens geografiska gränser.
Här är markens roll central. Lunds kommun har som mål att öka kolinlagringen i mark och vegetation med minst 40 000 ton mellan 2021 och 2030.
Kommunen betonade också att många kommuner befinner sig i samma situation. Samtidigt innebär detta nya och delvis ovana samarbetsformer, eftersom kolinlagring i mark vanligtvis involverar aktörer som kommunen inte alltid haft nära dialog med. Just därför är samverkan avgörande, att kommunen måste arbeta tillsammans med lantbruket och forskningen för att hitta lösningar som fungerar för alla parter och inte utforma ensidiga krav.
Kommunen lyfte även att det fortfarande finns osäkerheter och upplevda risker kopplade till kolinlagring. Därför är gemensamma arenor som denna workshop så viktiga: de skapar förståelse, bygger tillit och gör det möjligt att utveckla hållbara, lokalt förankrade arbetssätt.
Ur KretsVäxt synvinkel var det två presentationer som särskilt stack ut, nämligen Kristoffer Gustafsson (Lyckeby) och Mårten Svensson (Sjöstorps Bygård, Dalby) som gav mycket konkret och ärlig inblicka i hur de arbetar med kolinlagring och jordhälsa i praktiken.
De delade både utmaningar och resultat från sina gårdar och visade hur man testar sig fram, utvärderar, justerar och lär sig längs vägen. Precis den typen av öppenhet behövs för att vi tillsammans ska identifiera var barriärerna finns och hur vi kan förändra systemen, inte bara i teorin utan i verkligheten.
Den typen av vardagsnära kunskap är avgörande, inte minst för KretsVäxt, där vi arbetar för en ökad användningen av cirkulär växtnäring och samtidigt stärka regionens beredskap och lönsamhet i lantbruket. Kolinlagring och cirkulär växtnäring hänger tätt ihop, båda handlar om hur vi använder våra resurser smartare, bygger friska jordar och minskar beroendet av importerade insatsvaror.
Workshopen gav också forsknings- och rådgivarperspektiv genom bland andra Hushållningssällskapet, Regenerativt Sverige, Svensk Kolinlagring och SLU-forskare som presenterade preliminära resultat från pågående studier kring åtgärder för ökad kolinlagring.
Det blev tydligt att kolinlagring inte bara är en klimatfråga, utan också en fråga om jordhälsa, lönsamhet, resiliens och samverkan lokalt i Skåne.
När vi bygger jordar med mer organiskt material:
- ökar växtnäringshållningen
- förbättras markstrukturen
- minskar risk för läckage
- stärks torktålighet och odlingssäkerhet
- vi får bättre förutsättningar för att använda cirkulär växtnäring effektivt
Därför är det så viktigt för oss i projekt KretsVäxt oss delta i dessa forum och bidra till att kunskapen växer. Projekt KretsVäxt utvecklas genom nätverk, dialog och gemensamma insikter.
Sammanfattningsvis gav SLU:s workshop både inspiration och konkreta perspektiv på hur forskning, kommuner och lantbruk tillsammans kan stärka kolinlagringen i Skåne. Det var också tydligt att viljan att agera finns både hos praktiker och beslutsfattare.