En av de fyra programpunkterna på FOODay 2025 var ”Rest till resurs, upcycling och svinnovation – blir det mer mat?”. I en fullsatt sal på Studio i Malmö samlades deltagarna för att få höra mer om potentialen i de 1,3 miljoner ton livsmedelsavfall som slängs varje år i Sverige. Tänk, vilken ENORM potential att skapa fler produkter och fler affärer! Intresset för att förstå och använda både sina egna och andras restflöden växer, det ser vi bland annat i intervjuer med livsmedelsaktörer och hos Livsmedelsakademins egna partner.
Mer mängd mat från samma mängd råvara
För alla som jobbat med restflöden/svinn/biflöden/avfallsströmmar under några år är det uppenbart att vi nu befinner oss mitt i ett paradigmskifte där vi äntligen rör oss bort från att se restflöden som avfall. Allt fler ser istället potentiella resurser och spirande affärsidéer. Det är strålande! Dessa 1,3 miljoner ton är en av våra snabbaste vägar att få ut mer mängd mat från samma mängd råvara som idag går in i matsystemet.
Olika slags restflöden = olika lösningar
I hela matsystemet, från primärproduktionen och hela vägen till konsument, uppstår restflöden. Hos bonden kan det vara något så enkelt som att grönsaker med fel form eller storlek inte ens lämnar gården. I industrin kan det vara gigantiska mängder skal, pressrester eller avskurna bitar. I handeln kan det vara osålda varor som närmar sig bäst-före-datum. Och hemma hos oss konsumenter finns rester av tillagade måltider eller grönsaker som mjuknar innan de uppmärksammas i gömmorna. Självklart ser resterna olika ut, beroende på var i systemet de uppstår. Och lika självklart är det att vi måste arbeta på helt olika vis för att minska resursförlusterna.
Att se restflöden som en resurs är inte bara en god affär och en hållbarhetsfråga,
det är även en fråga om resiliens, försörjningsgrad och beredskap.
Varför vänta tills det blir kris?
Att se restflöden som en resurs i är inte bara en god affär och en hållbarhetsfråga, det är även en fråga om resiliens, försörjningsgrad och beredskap. Den dag vi står med en livsmedelsbrist, oavsett om den är orsakad av samhällsstörningar, klimatkris eller någonting annat så kan svinnet från stora delar av matsystemet gå direkt från rest till resurs. Dagens konsumentnära svinn, det som uppstår i lagerhållningen, handeln och i hemmen, kanske även det som uppstår i primärproduktionen kommer att kunna ätas upp, säljas och tas till vara.
Men, vi kommer inte kunna äta industriella restflöden från en dag till nästa, här behöver vi redan nu innovera produkter, processer, logistik och affärsmodeller. Det är bland annat därför som projektet Cirkulär utvecklingshubb för livsmedel under de tre senaste åren har valt att fokusera på att stötta näringslivet i sin strävan att skapa fler cirkulära affärer (är du är nyfiken på Cirkulära hubbens arbete kan du kontakta emma.rydstrom@livsmedelsakademin.se).
Så, blir det mer mat?
Ja. Och framtidens cirkulära matsystem kräver inte bara nya produkter och teknikutveckling, det krävs att vi skapar nya affärsmodeller och normförskjutning kring på utseende, volym, förutsägbarhet och perfektion.
Ja. Och det handlar inte om att odla mer, eller producera mer råvara, vi ska använda mer av det vi redan har. Genom att ta tillvara restflöden, svinn och oklassade råvaror kan vi öka mängden tillgänglig mat utan att behöva öka belastningen på miljö och resurser. Det är en snabb och effektiv väg för att öka försörjningsgraden och minska miljöbelastningen.
Men, vad behövs för att det ska bli mer mat snabbare?
På FOODay summerade Livsmedelsakademins Emma Rydström en önskelista med utvecklingsområden som skulle kunna snabba på omställningen till ett mer hållbart och cirkulärt matsystem.
ÖNSKELISTA:
- DATA
Mer tillförlitlig och tillgänglig data. Vi måste veta mer om vad som blir över, var det sker och hur mycket det handlar om. ”Det som inte mäts blir inte gjort.” - REGELVERK
Lagstiftning och styrmedel som gynnar cirkulära lösningar. Tydliga spelregler, upphandlingskrav, och ekonomiska incitament som belönar restflödesinnovation, inte bara straffar avfall. - INFRASTRUKTUR & LOGISTIK
…som möjliggör små, flexibla flöden. Dagens logistiksystem är byggda för storskalighet. Vi behöver lösningar som även fungerar för fragmenterade resurser. Många restflöden är svåra att samla in eller transportera. Vi behöver nya system som inte bygger på storskalighet som norm. - SAMVERKAN
Fortsatt samverkan mellan branscher och sektorer. Samarbete mellan livsmedelsindustri, offentlig sektor, akademi, teknikföretag och logistikaktörer – det är i korskopplingarna nya lösningar föds. - ENGAGERAD HANDEL
En handel som är med och driver förändring och hittar vägar att förändra inköpsnormer. Nya affärsmodeller kräver nya förväntningar på råvara, volym och tillgänglighet. Att vi utmanar dagens inköpslogik och ersätter krav på perfektion med krav på funktion, smak och hållbarhet. - KONSUMTIONSVANOR
Arbeta med oss konsumenter, när är det möjligt att släppa perfektion och klass 1? Måste verkligen råvaror vara vackra för att ge god, näringsrik och hållbar mat?