Konkurrenskraftig Livsmedelsnäring
Ekonomisk hållbarhet är en förutsättning för tillväxt och hållbar omställning i livsmedelsnäringen
Livsmedelsnäringen är en central motor för svensk ekonomi. Det är en av Sveriges största basnäringar ¨vad gäller omsättning och sysselsättning, och har en avgörande roll för landets beredskap. Men branschen brottas också med låg lönsamhet, vilket påverkar investeringsviljan och branschens kompetensförsörjning. Samtidigt som livsmedelsnäringen står för många av jordens hållbarhetsutmaningar, kan företagen inte göra de investeringar som behövs för att ställa om till en hållbar produktion, öka innovations- och förädlingsgraden, utveckla hälsosamma produkter eller säkre svensk livsmedelsförsörjning.
Synliggör branschen som en spännande framtidsbransch
Ofta är det slumpen som avgör vilken yrkeskarriär man väljer. Det kan vara ett möte, något man läst, hört eller smakat som kan väcka intresse för ett framtida yrkesval i livsmedelsbranschen.
Livsmedelsbranschen har ett kollektivt ansvar att kommunicera de möjligheter och spännande yrken som finns inom livsmedelsnäringen. Det handlar om att väcka intresse och nyfikenhet, modernisera en ofta förlegad och negativ bild som många unga har av jobb inom livsmedel och att jobba kreativt med sin image. Det kan handla om nya sätt att ta hand om sommarjobbare, öppna dörrarna för studenter och praktikanter och visa vilka yrken som ligger bakom att vi kan få fantastiska produkter på bordet.
Satsa på internrekrytering
Det finns en enorm potential för kompetensförsörjning i redan befintlig personal. Men branschundersökningar visar på flera brister inom industrin när det handlar om att ta hand om den personal som redan finns. Branschen behöver generellt jobba med ökad jämställdhet, personlig utveckling, ökade karriärmöjligheter och en bättre arbetsmiljö.
Öka samarbetet mellan lärosäten och företag
Lärosätena har ofta behövt sänka sina intagningskrav för att få tillräckligt många studenter till sina utbildningar. Och bland de som går en utbildning är det många som inte vet vad de kan jobba med när de är färdiga. Detta kan påverka vilken kompetens företagen får tillgång till. En viktig orsak är bristen på samarbete mellan lärosätena och företag. De behöver tillsammans se över hur de kommunicerar kring utbildningarna, vilka kompetenser som behövs, tydliggöra vad man kan jobba med när man är färdigutbildad osv. Studenterna behöver också få en starkare koppling till företagen under sin utbildning för att känna sig motiverade, kunna göra strategiska val kring uppsatser, sommarjobb, praktik osv.
Underlätta för företag att skala upp
Det finns relativt gott om ekonomiskt stöd till tidig forskning från samhället, men inte när forskning ska omsättas till innovation eller när det är dags för små företag att skala upp. Den generellt låga lönsamheten kan göra det svårt för företag att få lån och många mindre livsmedelsföretag har svårt att få tillgång till testbäddar, pilotanläggningar och demomiljöer där de kan utveckla och prova nya produkter och processer utan att behöva göra investeringarna själva. Konsekvensen kan bli att innovationer inte når ut till marknaden och att företag inte kan växa utan fastnar i den så kallade dödens dal. Samhället behöver förenkla tillgången till de anläggningar som finns och jobba genom offentlig upphandling som motor för att nya innovationer och hållbara produkter ska kunna nå en större marknad.
Stor brist på kompetens i branschen
De svenska livsmedelsföretagen är inte bara viktiga för landets livsmedelsförsörjning. De är också viktiga för svensk ekonomi. Tillsammans är de fyra delsektorerna primärproduktion, industri, handel och restaurang Sveriges största arbetsgivare. Många företag i industrin vill växa och bli mer hållbara. Men för att detta ska ske behöver branschen bli mer attraktiv för studenter och jobbsökande med rätt kompetens.
Många livsmedelsföretag vill öka sin produktion, men hindras för att de inte kan få tag på personal med rätt kompetens. Kompetensbristen hotar företagens konkurrenskraft, gör att de inte kan automatisera och digitalisera i den omfattning de önskar och är negativ för produktutvecklingen.
Skånes livsmedelssektor behöver stärka sin konkurrenskraft genom investeringar i ny teknik och effektivisering, där automation och digitalisering kan öka produktiviteten och minska kostnaderna. Samtidigt behövs ökad innovationsgrad och produktutveckling för att svensk livsmedelsproduktion ska kunna konkurrera internationellt. För att klara detta behövs ett omfattande kompetenslyft.
Låg utbildningsnivå
Hela 19 procent av arbetsstyrkan inom livsmedelsindustrin har grundskola som högsta utbildningsnivå och 25 procent saknar relevant utbildning för det arbete de utför. 70 procent av företagen uppger i Livsmedelsföretagens undersökning att de har svårt eller mycket svårt att hitta personer med rätt utbildning.
Projekt kopplade till fokusområdet
RegioFoodS
Foodtech Innovation Network
Nyheter kopplade till fokusområdet
