Hållbart & cirkulärt matsystem

Mer mat från samma mängd råvara

Den globala resursekvationen går inte ihop med beteenden och behov hos jordens befolkning. Behovet av rent vatten, energi, mat och material ökar, även när tillgången på vatten, odlingsbar mark och leveranskedjor utan avbrott minskar. Här krävs ett normskifte i synen på, och användningen av, de råvaror som går in i dagens produktion och konsumtion.

Det krävs kunskapsökning, inspiration och innovativ samverkan – ett normskifte – för att ett skapa ett mer cirkulärt perspektiv på både resurser och affärer.

Att driva sin verksamhet mer klimatsmart, att hänga med i den gröna och cirkulära omställningen är inte någonting man gör ensam. Vi behöver ökad samverkan. Det handlar om allt ifrån att arbeta om sina affärsmodeller, utveckla nya samarbetsformer, kravställa råvaror, omvärdera sina processer och hela sitt sätt att se på rest och resurs.

 

Mikroskop sallad silos bryggeri konservburkar

Visste du att:

  • Att se restflöden som resurs är inte bara en god affär och en hållbarhetsfråga, hur vi hanterar matsystemets restflöden har direkt påverkan på Sveriges resiliens, försörjningsgrad och livsmedelsberedskap.
  • Svinn-, bi- och restflöden kan gå från förlorade resurser och en kostnad till en potentiell intäkt för aktörer i matsystemet.
  • Omställningen till en mer cirkulär ekonomi pågår redan och kravbilden ökad från styrande strukturer på alla nivåer.
  • Att framställa råvaror och produkter som sedan inte kommer till användning är helt enkelt rent slöseri med pengar.

Exempel på problem:

  • Regelverken premierar linjära processer och affärer – idag är det dyrare att ta hand om hela råvaran.
  • Att ta vara på livsmedelsnäringens svinn- och restflöden försvåras av att linjära processer, produkter och affärsmodeller fortfarande premieras på systemnivå.
  • Det är svårt för enskilda aktörer att själva bära initial investering/teknisk anpassning för att kunna ta vara på värdet i sina restflöden.
  • Långa, ofta internationella, värdekedjor skapar svinn och minskar resiliensen i både produktionen och konsumtionen.
Industri flaskor bryggeri dryck
Sallad labb odling aquaponic agriculture

Önskat läge:

  • Den mat vi odlar tas om hand.
  • Det är dyrare att kasta mat än att ta tillvara resurserna.
  • Det blir fler affärsmöjligheter och fler vinstmöjligheter utan att råvaruåtgången behöver öka
  • Innovationsstödssystemet och näringslivet förstår att innovation kring restflöden i fredstid ger oss mer mat och ökad resiliens i kristid.
  • Vi har starka och konkurrenskraftiga livsmedelsföretag som får ut mer mängd mat från samma mängd råvara och därmed får ut mer AFFÄR för samma mängd råvara.

Projekt kopplade till fokusområdet

BÄSTA
Pågående

BÄSTA måltiden

Projekt BÄSTA syftar till att skapa förutsättningar för en ökad användning av svenskodlade baljväxter i offentlig sektor och den offentliga måltider. Genom samverkan mellan kommuner, producenter och andra aktörer stärks beställarkompetens, upphandling och efterfrågan – för ett mer hållbart, hälsosamt och resilient matsystem.
Presentationsbild Potatis
Pågående

Potatis 360

Potatis 360 – från jord till bord utan spill samlar aktörer från hela potatisens värdekedja för att minska livsmedelsförluster och stärka resurseffektiviteten. Projektet leds av Livsmedelsakademin och finansieras av Jordbruksverket inom utlysningen Samarbete för att minska livsmedelsförluster.
Huvudbild
Pågående

RegioFoodS

RegioFoodS är ett internationellt projekt som syftar till att öka resiliens och livsmedelsförsörjning i de nordiska och baltiska länderna.
Inga träffar

Nyheter kopplade till fokusområdet

Presentationsbild projektpartner CUH

Cirkulär utvecklingshubb – från rest till resurs

Cirkulär utvecklingshubb är ett sektorsövergripande initiativ som verkar i gränslandet mellan näringsliv, akademi och samhälle. Tillsammans utmanar vi dagens rådande linjära produktion genom att driva på normskiftet och omställningen till fler cirkulära processer, produkter och affärer.
Inga träffar