Hållbart & cirkulärt matsystem
Mer mat från samma mängd råvara
Den globala resursekvationen går inte ihop med beteenden och behov hos jordens befolkning. Behovet av rent vatten, energi, mat och material ökar, även när tillgången på vatten, odlingsbar mark och leveranskedjor utan avbrott minskar. Här krävs ett normskifte i synen på, och användningen av, de råvaror som går in i dagens produktion och konsumtion.
Det krävs kunskapsökning, inspiration och innovativ samverkan – ett normskifte – för att ett skapa ett mer cirkulärt perspektiv på både resurser och affärer.
Att driva sin verksamhet mer klimatsmart, att hänga med i den gröna och cirkulära omställningen är inte någonting man gör ensam. Vi behöver ökad samverkan. Det handlar om allt ifrån att arbeta om sina affärsmodeller, utveckla nya samarbetsformer, kravställa råvaror, omvärdera sina processer och hela sitt sätt att se på rest och resurs.
Visste du att:
- Att se restflöden som resurs är inte bara en god affär och en hållbarhetsfråga, hur vi hanterar matsystemets restflöden har direkt påverkan på Sveriges resiliens, försörjningsgrad och livsmedelsberedskap.
- Svinn-, bi- och restflöden kan gå från förlorade resurser och en kostnad till en potentiell intäkt för aktörer i matsystemet.
- Omställningen till en mer cirkulär ekonomi pågår redan och kravbilden ökad från styrande strukturer på alla nivåer.
- Att framställa råvaror och produkter som sedan inte kommer till användning är helt enkelt rent slöseri med pengar.
Exempel på problem:
- Regelverken premierar linjära processer och affärer – idag är det dyrare att ta hand om hela råvaran.
- Att ta vara på livsmedelsnäringens svinn- och restflöden försvåras av att linjära processer, produkter och affärsmodeller fortfarande premieras på systemnivå.
- Det är svårt för enskilda aktörer att själva bära initial investering/teknisk anpassning för att kunna ta vara på värdet i sina restflöden.
- Långa, ofta internationella, värdekedjor skapar svinn och minskar resiliensen i både produktionen och konsumtionen.
Önskat läge:
- Den mat vi odlar tas om hand.
- Det är dyrare att kasta mat än att ta tillvara resurserna.
- Det blir fler affärsmöjligheter och fler vinstmöjligheter utan att råvaruåtgången behöver öka
- Innovationsstödssystemet och näringslivet förstår att innovation kring restflöden i fredstid ger oss mer mat och ökad resiliens i kristid.
- Vi har starka och konkurrenskraftiga livsmedelsföretag som får ut mer mängd mat från samma mängd råvara och därmed får ut mer AFFÄR för samma mängd råvara.
Projekt kopplade till fokusområdet
Pågående
BioCommons
BioCommons syftar till att stärka test- och demonstrationsförmågan inom biobaserade och cirkulära flöden i Skåne och Blekinge genom att utveckla en koordinerad, behovsdriven och långsiktigt hållbar test- och demonstrationsstruktur.
Cirkulär utvecklingshubb är ett sektorsövergripande initiativ som verkar i gränslandet mellan näringsliv, akademi och samhälle. Tillsammans utmanar vi dagens rådande linjära produktion genom att driva på normskiftet och omställningen till fler cirkulära processer, produkter och affärer.
Pågående
KretsVäxt
Skåne är en nyckelregion för svensk växtodling, men är idag beroende av importerad växtnäring, vilket gör systemet sårbart. KretsVäxt utforskar hur regional, cirkulär växtnäring kan stärka beredskap, resiliens och jordhälsa. Genom att samla värdekedjan vill vi hitta hinder, möjligheter och affärsmodeller som minskar importberoendet och främjar hållbar tillväxt i Skåne.
Inga träffar
Nyheter kopplade till fokusområdet
I projektet Potatis 360 – Från jord till bord utan spill följer vi potatisens resa genom hela värdekedjan. Med utgångspunkt i odling, industriell förädling och offentlig upphandling arbetar vi tillsammans med odlare, industri, kommuner och akademi.
Vi befinner oss just nu i ett intressant skifte mellan lagrad potatis med djup smak och den allra första färska. Att tänka i säsong handlar om möjligheter. Ibland finns de bästa idéerna precis där i övergången mellan vinter och vår, inte bara om det nya utan också om att använda det som finns fullt ut.
Våren markerar starten på ett nytt potatisår i Sverige. I stora delar av landet, framför allt i södra Sverige, börjar sättningen nu avslutas, medan den i mellersta och norra delarna som i Dalarna och norrut pågår eller precis har inletts. På utvalda platser har årets första svenska färskpotatis redan skördats. Potatisens resa från jord till bord har därmed börjat ännu en gång.
Inga träffar