Resiliens & beredskap i matsystemet
Sveriges livsmedelsberedskap byggs i vardagen
Ett robust och resilient matsystem möjliggör trygg livsmedelsförsörjning i både vardag, kris och krig, samtidigt som det skapar konkurrenskraftiga företag, innovation och samhällsnytta.
Ett robust och resilient matsystem är avgörande för Sveriges framtid. I en tid präglad av geopolitisk osäkerhet, klimatförändringar, störda leveranskedjor och ökade krav på försörjningsförmåga behöver livsmedelsberedskap byggas långsiktigt och i vardagen. Ett starkt matsystem bidrar samtidigt till konkurrenskraftiga företag, innovation och samhällsnytta.
Utmaningen är att Sverige saknar en gemensam och förankrad bild av vad livsmedelsnäringen behöver för att fungera och vad den kan leverera, när det verkligen gäller.
Sverige har i dag en låg och sårbar försörjningsförmåga. Den inhemska livsmedelsproduktionen täcker endast omkring hälften av konsumtionen och matsystemet är samtidigt starkt beroende av importerade insatsvaror såsom energi, drivmedel, utsäde, gödsel och logistik. Detta gör livsmedelssystemet känsligt för störningar i omvärlden.
Under lång tid har beredskap byggts ned, och dagens matsystem är i huvudsak optimerat för normalläge snarare än för kris eller långvariga störningar. Ett sådant system saknar motståndskraft när förutsättningarna snabbt förändras.
Samtidigt visar aktuell forskning att försörjningsförmåga inte enbart handlar om hur mycket mat som produceras, utan om vad som produceras i relation till befolkningens faktiska näringsbehov och om hur hela systemet fungerar när det utsätts för påfrestningar över tid.
För att stärka Sveriges livsmedelsberedskap krävs därför långsiktigt arbete där beredskap byggs i vardagen. Genom stärkt samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi kan vi utveckla ett matsystem som inte bara står emot kriser, utan också skapar innovation, affärsmöjligheter och långsiktig konkurrenskraft.
Stärk den inhemska livsmedelsproduktionen och försörjningsförmågan
Ett resilient matsystem kräver ökad inhemsk livsmedelsproduktion i hela värdekedjan från primärproduktion till förädling. Viktigt att ha med sig är att försörjningsförmåga är mer än självförsörjningsgrad. God livsmedelsberedskap handlar inte enbart om hur mycket mat som produceras, utan också om näringsinnehåll, råvarusammansättning, förädlingskapacitet och systemens förmåga att fungera vid störningar över tid. Detta understryker behovet av att stärka både primärproduktion och förädling, att investera strategiskt och att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv på matsystemet och i nära samverkan mellan olika aktörer.
Bygg beredskap tillsammans – företag, offentlig sektor och akademi
Livsmedelsberedskap kan inte hanteras av enskilda aktörer. Bristande samordning försvårar både krishantering och omställning. Livsmedelsakademin har en tydlig roll som neutral samverkansarena och möjliggörare i mellanrummen där systemperspektiv översätts till praktisk nytta för företag och offentliga aktörer.
Öka företagens robusthet genom framsyn och innovation
Små och medelstora livsmedelsföretag behöver stöd för att stärka sin förmåga att ställa om vid förändrade förutsättningar. Genom framsynsmetodik, scenarieträning och innovation kan företag bli mer agila, robusta och samtidigt identifiera nya affärsmöjligheter kopplade till beredskap och förädling.
Resiliens och omställning går hand i hand
Grön och cirkulär omställning, klimatanpassning och ökad livsmedelsberedskap är inte motpoler utan de förstärker varandra. Ett resilient matsystem bygger på diversifierade råvaror, nya och anpassade grödor, cirkulära flöden och effektiv resursanvändning, vilket samtidigt bidrar till hållbarhet och innovationskraft.
ft.
Projekt kopplade till fokusområdet
BÄSTA måltiden
Potatis 360
RegioFoodS
Nyheter kopplade till fokusområdet
