Hur kan den offentliga måltiden bli en drivkraft för ett mer hållbart, resilient och självförsörjande livsmedelssystem?
I projekt BÄSTA måltiden samverkar kommuner, producenter och andra aktörer för att öka andelen svenskodlade baljväxter i offentliga måltider genom stärkt beställarkompetens, dialog inspiration och praktiska verktyg.
Varje dag serveras miljontals måltider inom offentlig sektor i Sverige. Därmed finns en unik potential att påverka både matvanor, folkhälsa och livsmedelssystemets utveckling.
Baljväxter spelar en central roll för den gröna omställningen, bidrar till minskad klimatpåverkan och stärker både folkhälsa, försörjningsgrad och livsmedelsberedskap. Trots detta är andelen baljväxter i offentliga måltider låg, och huvuddelen av de baljväxter som används är importerade.
Projekt BÄSTA måltiden tar sin utgångspunkt i denna systemutmaning och syftar till att skapa förutsättningar för en ökad användning av svenskodlade baljväxter i offentlig sektor. Projektet fokuserar på efterfrågesidan, närmare bestämt på de strukturer, processer och beteenden som styr hur offentliga kök upphandlar och använder baljväxter. En grundläggande utgångspunkt är att ökad efterfrågan från offentliga kök är viktigt för att svensk produktion och förädling av baljväxter ska kunna utvecklas.
Genom nulägesanalyser får kommuner som deltar i projektet en samlad bild av sina inköp av baljväxter, vilka produkter som används och i vilka former de efterfrågas. Parallellt genomförs strukturerade dialoger mellan kommuner, producenter, grossister och förädlare för att identifiera hinder och möjligheter kopplat till logistik, produktformat och upphandlingsförfaranden. Dialogen syftar inte till att gynna enskilda företag, utan till att skapa ett bättre fungerande stödsystem och ökad förståelse längs hela värdekedjan.
En viktig del av projektet är kunskaps- och inspirationstillfällen riktade till måltidspersonal och upphandlare i offentlig sektor. Genom dessa insatser stärks beställarkompetensen och förståelsen för baljväxters användning, kvalitet och potential i offentliga måltider. Projektet utvecklar även en digital verktygslåda med recept, upphandlingsstöd, goda exempel och metoder för långsiktig dialog mellan kommuner och livsmedelsföretag. Verktygslådan ska fungera som ett praktiskt stöd både under och efter projekttiden, och spridas brett för att kunna användas av fler kommuner.
BÄSTA bidrar till ett mer cirkulärt och resilient matsystem genom att använda den offentliga måltiden som strategiskt verktyg för förändring. Projektet stärker kommunernas möjligheter att efterfråga svenska baljväxter inom ramen för gällande upphandlingsregelverk, och lägger grunden för långsiktig innovation inom produktutveckling, förpackning och logistik. Projektet ägs av Livsmedelsakademin och genomförs i samverkan med Hållbar Utveckling Skåne, Länsstyrelsen och deltagande kommuner, med målet att skapa varaktig förändring bortom projektets tidsram.
Projektet samverkar med andra relevanta initiativ, dels genom projektparterna själva, och dels genom en referensgrupp med personer som representerar olika delar av försörjningskedjan och bidrar med viktiga insikter från andra pågående initiativ. Nära samverkan kommer till exempel att ske med projekt Robusta, som fokuserar på att stärka förädlingskapaciteten för baljväxter efter skörd.
Nyheter kopplade till projektet
