Måltidsskiftet – från reaktiv till proaktiv omsorg

Undernäring hos äldre är ett dolt men allvarligt samhällsproblem. Den utvecklas ofta i det tysta och leder till försämrad hälsa, ökad risk för fall, infektioner och återkommande sjukhusinläggningar, vilket ger stora konsekvenser både för individen och för samhället. Trots befintliga riktlinjer och kunskapsstöd är dagens vård- och omsorgssystem i stor utsträckning reaktivt och fragmenterat. Måltiden reduceras ofta till en logistisk fråga, snarare än att ses som en central del av omsorgen som bidrar till hälsa, livskvalitet och självständighet.

Måltidsskiftet – från reaktiv till proaktiv omsorg är ett förberedelseprojekt som ska lägga grunden för att ta sig an denna systemutmaning. Projektets syfte är att stärka samverkan mellan myndigheter, regioner och kommuner genom att vidareutveckla nationella riktlinjer, styrmodeller och praktiska stöd för mat och måltider inom äldreomsorgen. Ambitionen är att skapa förutsättningar för ett skifte från sena, akuta insatser till tidiga, förebyggande och personcentrerade lösningar.

Projektet utgår från Livsmedelsverkets nationella riktlinjer och Socialstyrelsens föreskrifter, och fokuserar på hur dessa kan anpassas och fungera bättre i praktiken på lokal nivå. Särskild vikt läggs vid kritiska brytpunkter som vid biståndsbeslut om hemtjänst, eller samordnad individuell planering vid sjukdom. Tanken är att fånga upp risken för undernäring ofta medan den ännu är möjlig att förebygga, genom att lyfta upp mat och måltid med ett strukturellt perspektiv vid dessa brytpunkter.

Genom systemanalys, samskapande och organisationsforskning ska projektet utveckla verktyg och stöd som stärker offentliga aktörers förmåga att arbeta proaktivt med måltiden. Äldre personer och anhöriga involveras aktivt för att säkerställa att lösningarna utgår från verkliga behov och äldres vardagsliv. Parallellt tas pilotidéer fram för framtida måltidstjänster som kan stärka struktur, trygghet och livskvalitet i hemmet.