Den 1 december deltog projekt KretsVäxt i Biogas Syds nätverksträff i Oceanhamnen i Helsingborg. För oss i projektet är det värdefullt att vara på plats i sammanhang där aktörer från hela det cirkulära bioekonomiska systemet möts. Här fick vi möjlighet att ta del av nya insikter, knyta kontakter, stärka vår omvärldsanalys och samtidigt lyfta projektets arbete och kommande aktiviteter.
Eftermiddagen samlade Helsingborgs stad, LRF:s kommunavdelning, SLU-forskare, biogasföretag, rådgivare, energibolag och många andra aktörer som på olika sätt arbetar med biogas, växtodling och klimatomställning. Temat för träffen byggde vidare på en diskussion om substrat (det som går in i biogasanläggningen) som tidigare initierats inom nätverket. Den här gången låg fokus på hur biomassa från växtodlingssystemet kan tas tillvara, och hur växtodling, biogasproduktion och kolinlagring i marken hänger ihop med kommunernas klimat- och energiplaner.
Helsingborgs stad och LRF:s kommunavdelning beskrev sitt samarbete som vuxit fram genom kommunens Energi- och klimatplan 2025–2030, där flera tematiska färdplaner pekar ut biogas, markanvändning och cirkulär resursanvändning som centrala områden. De lyfte fram hur lantbrukets biomassa, stadens naturvårdsarbete och kommunens klimatmål möts i en gemensam ambition att skapa både energi, bättre markstruktur och stabil kolinlagring. Samtidigt betonade de att mycket av den biomassa som finns från både jordbruk och naturvård fortfarande klassas som avfall vilket gör att det omfattas av striktare regelverk. Detta leder till ökad administration och kostnad och därför når det ofta inte biogasanläggningarna. Här finns stor potential att utveckla system som bättre kan hantera fiberrika grödor, gräs och mellangrödor, så att fler resurser kan cirkulera och återföras till lantbruket i form av biogödsel.
SLU presenterade aktuell forskning kring hur mellangrödor och vall kan användas som substrat i biogasproduktion. Odling av mellangrödor bidrar till minskat kväveläckage, förbättrad markstruktur och ökad kolinlagring. Den klimatnytta som uppstår förstärks ytterligare när grödorna skördas och rötas till biogas i stället för att myllas ned, eftersom biogödseln då bidrar med både tillgänglig näring och stabilt kol tillbaka till marken. Samtidigt pekade SLU på stora utvecklingsmöjligheter. Idag används vall och mellangrödor endast marginellt som biogassubstrat, trots att potentialen att få ut mer biogas, utan att konkurrera med biogasproduktionen, är betydande. En kommande policybrief från SLU kommer att ge rekommendationer kring hur Sverige kan förena hållbar kolinlagring med ökad biomassa.
Ett återkommande tema under eftermiddagen var att systemet i dag inte är anpassat för att ta emot all den gröna biomassa som finns tillgänglig. Det gäller särskilt material med högt fiberinnehåll, såsom långgräs och mellangrödor, som inte fungerar i dagens våtrötningsanläggningar. Det innebär att resurser som skulle kunna bidra till både energi, biogödsel och kolinlagring i stället riskerar att gå förlorade. Detta är en fråga som ligger mycket nära KretsVäxts arbete, eftersom cirkulär växtnäring förutsätter att fler typer av biomassa kan behandlas och återföras till åkermarken på ett säkert och resurseffektivt sätt.