Den 25 november samlades lantbrukare, företag, forskare och andra aktörer i livsmedelssystemet på Bosjökloster i Höör för den andra workshopen i projekt KretsVäxt. Tillsammans tog vi nästa steg i processen att identifiera hinder och möjligheter för mer cirkulär växtnäring i Skåne. Träffen arrangerades inom ramen för Växande Möten av Innovationscenter för landsbygden, tillsammans med LRF Skåne, SLU Partnerskap Alnarp och Sparbanken Syd, och denna gång i samverkan med oss i projekt KretsVäxt.
Cirkulär växtnäring i praktiken
Skåne står för mellan 30 och 50 % av Sveriges matproduktion, vilket gör regionen avgörande för hela Sveriges livsmedelsförsörjning.
Genom att ställa om till mer cirkulär växtnäring vill vi:
- öka resiliensen och beredskapen
- öka hållbarheten i samhället
- bidra till tillväxt och konkurrenskraft lokalt
Att producera och ta vara på näringsresurser lokalt i Skåne är extra viktigt för regionens resiliens och livsmedelsberedskap vid globala störningar.
Hur används cirkulär växtnäring idag?
Kvällen inleddes med inspirationsföreläsningar från aktörer som på olika sätt arbetar med att skapa värde ur det som tidigare betraktades som restprodukter.
Nicklas Froborg från Ekobalans och Jan Jönsson på Ly-Ros Lantbruk
Nicklas Froborg och Jan Jönsson gav en inblick i hur systemintegration mellan biogasproduktion och lantbruk skapar helt nya möjligheter. De delade erfarenheter från Sveriges första installation av självgående robotbevattning med näringsvatten från avvattnad rötrest. De berättade även om separationssystem, kväveeffektivitet, logistik och den teknik som möjliggör att grödan får rätt näring i rätt tid.
Nicklas lyfte hur aktuellt ämnet är i samband med EU:s diskussioner om RENURE, ammoniakutsläpp från jordbruket och Sveriges ökade beroende av importerad kvävegödsel. Han kopplade utvecklingen till rapporter från ATL, LRF och Jordbruksverket, där behovet av inhemska lösningar blir allt tydligare.
Han beskrev separation av rötrest i våt och fast fraktion:
• Den våta fasen som är rik på ammoniumkväve, passar för fertigation (näringsbevattning).
• Den fasta fasen med mer organisk, stabil men tung och dyrare att transportera, i hård konkurrens med mineralgödsel.
Jan berättade om tekniken bakom fertigation via självkörande bevattningsrobot. En metod där bevattning och gödsling kombineras för att ge små näringsgivar ofta och samtidigt minska ammoniakavgång.
På gården används roboten på cirka 200 av 300 ha och med sju pumpar klarar systemet runt 8 ha per dygn. Ambitionen är att näringsvattnet ska kunna klassas som RENURE i framtiden, något som skulle underlätta användningen som fullgod ersättning till mineralgödsel.
Martin Andersson från Löderups Växt
Martin Andersson beskrev hur gården maximerar användningen av stallgödsel från svin och kompletterar den med cirkulära källor som urearest, en restprodukt från framställning av omega-olja i Norge. Målet är att bygga upp robusta jordar baserat på organiska material. ”Det är ekonomiskt att odla hållbart, sträva efter cirkulära system och vara effektiv där man verkar” betonade han.
Han berättade att gården växt från 200 till 400 ha, vilket kräver effektiv hantering av stora volymer, ca 12 000 ton flytgödsel från svin årligen. Det innebär stora logistikutmaningar där både transportkostnader och markskonande körning måste vägas in.
Biogasen på gården används idag för värme men ambitionen är att ställa om till elproduktion i framtiden, och möjliga nya substrat som potatis eller pumpa diskuterades.
Björn Beckman och Josefine Höijer från Biototal
Björn Beckman och Josefine Höijer berättade hur de arbetar med att återföra växtnäring från slam, biogödsel och kalk tillbaka till lantbruket. De betonade hur lokala och regionala resurser kan minska beroendet av importerad mineralgödsel och samtidigt skapa både miljönytta och lönsamhet i växtodlingen.
Idag sprids 62%, av det slam som produceras, på åkermark, och ju bättre vi blir på att säkerställa god kvalitet desto mer kan spridas. Den största fördelen med slam är den höga fosforhalten, om vi tog vara på allt slam hade det motsvarat ca 5-6 000 ton fosfor, vilket motsvarar mer än hela Skånes fosforbehov. En annan bra egenskap hos slam är dess vattenhållande förmåga. Idag hamnar det slam som inte sprids på åkermark i bullervallar, deponi eller bränns. Att bränna slam är kostsamt då det är vått.
Biototal beskrev också hur mervärdesberäkningar kan synliggöra det långsiktiga värdet av att bygga jordfruktbarhet med cirkulära resurser. Avslutningsvis lyfte de sitt bredare arbete med jordprodukter, markåterställning och hållbara materiallösningar som en del av ett större kretsloppsperspektiv.
Vår gemensamma workshop: Backcasting mot 2040
Efter inspirationspassen genomförde KretsVäxt-teamet den andra workshopen i projektets worskhop-serie. Här använde vi backcasting, en metodik som hjälper oss att tänka från framtiden och bakåt för att identifiera vad som faktiskt behöver hända i nutiden.
Deltagarna fick ta del av, och tycka till om ett framtidsscenario från år 2040 där cirkulär växtnäring är norm, helt enkelt en önskvärd framtid. Detta scenario bygger på deltagarnas inspel under workshop nr. 1 på Wrams Gunnarstorp i september, och kan sammanfattas så här:
- All näring från avlopp, rötrester och gödsel tas tillvara.
- Biogasanläggningar och lantbruk samarbetar i lokala kretslopp.
- Näringen är analysbaserad, stabil och trygg att använda.
- Jordarna är mer levande, läckaget mindre och samhällsnyttan större.
- Lantbruket har stärkt sin attraktionskraft och lönsamhet.
- Beroendet av importerat gödsel är brutet, växtnäringen skapas lokalt.
I gruppdiskussioner arbetade sedan alla deltagare med att själva identifiera och formulera de hinder som står i vägen för att nå den framtid som scenariot beskriver. Hinder kopplades till bland annat:
- Logistik, lagring och transport av cirkulär växtnäring
- Otydlighet i regelverk
- Kvalitetssäkring, analysdata och förtroende
- Affärsmodeller och lönsamhet
- Teknisk utveckling och tillgång till rätt utrustning
- Kunskap, rådgivning och beteenden
- Samspel mellan lantbruk, industri, kommun och biogasaktörer
- Konsumentens inställning och kunskap kopplat till gödsel
Därefter vände vi på perspektivet och arbetade aktivt med frågan vilka möjligheter uppstår om hindren undanröjs? Här lyftes bland annat:
- Nya affärsmodeller baserade på lokala kretslopp
- Standardiserade produkter med tydlig analys och funktion
- Samarbete mellan kommuner, lantbruk och industri
- Teknikutveckling för att stabilisera, separera och precisionssprida
- Ökad beredskap genom minskat importberoende
- Starkare regional självförsörjning på växtnäring
- Attraktivare landsbygd och mer hållbara system
Dessa inspel sammanställs nu inom KretsVäxt och kommer ligga till grund för vår nästa workshop där vi ställer oss frågan: Hur kan vi tillsammans skapa förutsättningar för att öka användningen av cirkulär växtnäring i Skåne? Under denna workshop vill vi samla hela systemet runt växtnäring – producenter, forskare, användare, intresseorganisationer, myndigheter och offentliga aktörer – för att diskutera vägar framåt. Välkommen!